Fest!

Det var sent på eftermiddagen då jag och mina lärjungar (Simon hade först inte velat följa med alls) kom hem till Levi - förlåt, Matteus! Redan ute i den smala gränden utanför hans hem kunde vi känna doften av brinnande oljelampor och rostat kött som trängde ut från den kringbyggda gården. De flesta här i Kapernaum bor i enkla hus, vitputsade kuber med ett enda rum, men Matteus hade naturligtvis låtit bygga ett hus i mer romersk stil - med en öppen gård i mitten och små rum runt omkring där även hans tjänstefolk bodde.

Matteus mötte oss redan i porten och hälsade oss välkomna med en kyss. En tjänare tvättade våra fötter och stänkte väldoftande olja i mitt hår, och sedan tvättade vi våra händer innan vi visades in på gården.

I ett hörn fanns eldarna där rätterna tillagades och mitt på gården hade vår värd låtit ställa upp bord i form av ett kantigt U. Borden var täckta med dukar - något man aldrig ser i vanliga judiska hem - och här hade han låtit duka upp läckerheter av alla de slag.

Det hade redan kommit en del gäster. Eftersom Matteus var utestängd från samhällsgemenskapen och inte tilläts besöka synagogan var de flesta av hans vänner sådana som befann sig i samma situation - andra som arbetade som tull- och skatteindrivare eller var i romersk tjänst av annat slag. Några stod och pratade, medan andra hade satt sig vid borden.

Det mittersta bordet var tomt. Det var hedersbordet och det var dit, till platsen på sin högra sida, som Matteus visade mig, medan mina lärjungar fick slå sig ner vid borden närmast oss.

Matteus slog verkligen på stort och bjöd på läckerheter som vi vanliga människor praktiskt taget aldrig får smaka, men som förmodligen är vardagsmat för de mäktiga eller rika.

Tjänare bar fram fat med rostat kött av hjort och gasell skuret i tunna skivor som nästan smälte i munnen. Här fanns stekta rapphöns och vaktlar. Ostar, meloner, små lökar och mandel. Flottyrstekta bröd av egyptiskt vete. Vin smaksatt med saffran, kanel och jasmin och som toppen på allt - öl från Medien.

Det blev en måltid som varade i många timmar och vi åt och drack och sjöng, skojade och skrattade. Men det blev också en del allvarliga samtal. Det var uppenbart att Matteus avsikt med den här festen inte enbart var att fira hans nya liv, utan han ville också att hans vänner skulle få träffa mig och se och höra och förstå vad han själv upplevt och varför han lämnat sitt arbete för att följa mig och bli min lärjunge. Och det var flera av gästerna som vände sig till mig och ställde frågor och bad mig berätta och förklara om Guds rike, och jag kände att några jag talade med var mycket närmare himmelriket än de som stängt ute dem från synagogan...

På det hela taget var det en väldigt lyckad afton och jag tror att min närvaro var uppskattad. Men det fanns också de som inte alls kunde förstå vad jag hade där att göra. Jag ska återkomma till det i nästa inlägg här i bloggen...